I de lyriklyor som Eva-Stina Byggmästar målar upp i sin diktsamling lever de grönklädda poeterna, bibliotekarierna, de små skrivbiträdena, dikträvarna, vildmarkspoeterna som vill bli matade med blåbärsgröt och de poetiskt trädbevuxna bohemerna sina lättburna diktarliv. Läsaren sugs in i en varm, grön värld av blanknötta skrivdon, drömda miniatyrbibliotek och lönnlövsinknutna dikthäften. Också naturen; trädgårdarna och de små lammen är påtagligt närvarande. En hämningslös, personlig romantisering av poetlivet som sist och slutligen handlar om varför dikten finns till: för att påminna oss om skönheten och livsglädjen, för att ställa oss frågan om lyckans väsen. Boken är den andra delen i en trilogi om kärlek, vilken inleddes med Älvdrottningen (2006).